tiderna förändras, ni förändras, men framför allt förändras jag,
ja är inte den personen ni lärde känna, ja är inte själv säker på vem ja är längre,
finns jag?
elelr är allt en illision´?
jag sårar er gång på gång, men de är ej min mening,
ja vet inte vem ja är, eller mening med att ja finns längre,
har underbara vänner, en Underbar mamma o lillebror,
men de är något som saknas,, ett stort svart hål växer för varje dag inom mig,
jag tål inte mig själv.., är de meningen att ja ska behöva lämmna allt jag har kärt, och fly min väg och börja om på nytt,?
men hur ska ja kunna de?...
jag vet ingeting längre, inget,
jag fummlar runt dag ut och dag in,
i hopp om att ja ska finna den person ja engång va, och finna frid, att kunnna gå vidare med mitt liv,...