bekymmrad

Jag skulle gärna vilja kunna säga att jag är lyckilg, att jag mår bra. och att jag kan le utan att det känns fel. men så är inte fallet. just idag just nu, mår jag frukansvärt dåligt. och jag vet ärligt inte varför. jag ser ingen anledning till att göra något alls. vill bara vara själv...
känner mig otillräcklig. det är så fruktansvärt mkt runt om kring mig, hela hela hela tiden. jag försöker vara alla tilllags, finnas för alla mina vänner, men ja är tom, helt slut. jag orka inte ens finnas för mig själv, så hur ska jag då klara av att ställa upp och finnas för mina vänner? vet att många har det svårt och jobigt. men jag kan inget göra, och det tynger mig så frukansvärt mkt. jag är rädd ärligt talat. rädd för livet rädd för att leva...
jag är verkligen inte mig själv.. jag är för fan i sthlm jag ÄLSKAR sthlm, men inte nu? vill inte ens shoppa. vill inte festa. vill inget alls... och det skrämmer vettet ur mig, jag har alltid ALLTID varit social av mig och älskar gå ut med mina vänner.. måndagar som fredagar, men nu, nada.

orkar inte ens göra mig i ordning.
trodde de skulle bli bättre när jag kom hit, men det har snarare blivit värre!
hoppas det vänder, annars vet jag inet vad jag gör!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0